HJist

Arbetsområde - Världskrigens tid + Efterkrigstiden till nutid

Pedagogisk planering – Världskrigens tid
Mål/förmågor
*Eleven ska utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
*Eleven ska utveckla sin förmåga att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
*Eleven ska utveckla sin förmåga att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
Centralt innehåll
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder.
Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män.
Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
Hur historia används och historiska begrepp
Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Hur historia används och historiska begrepp Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Bedömningssituationer Området bedöms utifrån:
• Diskussioner och deltagande på lektionstid.
• Enskilda fördjupningsuppgifter.
• Arbete med källuppgift.
• Skriftligt prov. (Gäller bara Melker!!! Det kommer att vara 100 frågor Alla rätt = A, 1 fel =c, 2 fel = e 3 fel= F

Lektion 1 + 2
Orsaker till första världskriget - Genomgång + Centrala begrepp + "Bomben" (https://drive.google.com/file/d/0B2ylW3AH1DhXNi1qLUN3ejYyM2M/view?usp=sharing)
Lektion 3 + 4
Första världskrigets förlopp - Genomgång + Centrala Begrepp
Lektion 5 + 6
Första världskrigets konsekvenser - Genomgång + Centrala begrepp + Analysmodell (sammanfattning https://drive.google.com/file/d/1q5q2vkp-ZnrmsfrDQk791oNkIhRwkqcm/view?usp=sharing + analysmodell https://drive.google.com/file/d/1pwYmbZdgSU6Pg0nLVyd_3sAEbGBM_MiD/view?usp=sharing )
Lektion 7 + 8
Mellankrigstiden - Genomgång + Digilär (Läsa) + Sammanfattning ( https://drive.google.com/file/d/1q5q2vkp-ZnrmsfrDQk791oNkIhRwkqcm/view?usp=sharing ) + Uppgift ( https://drive.google.com/open?id=1iZ2NDZtIHwK5ciXOBBk1NPsL90DNfVWq )
Lektion 9 + 10
Andra världskriget orsaker - Genomgång + Centrala begrepp/personer Quizlet
Lektion 11 + 12
Andra världskriget förlopp - Genomgång + Centrala begrepp/personer Quizlet
Lektion 13
Andra världskriget konsekvenser - Genomgång
Lektion 14 + 15
Instuderingsfrågor ( https://drive.google.com/open?id=1QPSVngOe84iX14YOEf-gONGYA5GDeEqb sammanfattning https://drive.google.com/file/d/1q5q2vkp-ZnrmsfrDQk791oNkIhRwkqcm/view?usp=sharing )
Lektion 16
PROV

Imitation game

The Imitation Game (2014)
Filmen The Imitation Game är en amerikansk film som baseras på den biografiska boken Alan Turing - The Enigma, av Andrew Hodges. Filmen har fått en Oscar för bästa manus efter skriftlig förlaga.
Filmen utspelar sig under Andra världskriget. På ett yttre plan handlar filmen om hur Turing skapar ett team inom den brittiska underrättelsetjänsten MI 6. De har till uppgift att finna koden till den tyska chiffermaskinen Enigma som nazisterna använde sig av för att kryptera och avkryptera meddelanden. Turings uppgift blir en kamp mot klockan där miljoner människors liv står på spel. Turing bygger en egen maskin som blir föregångaren till dagens datorer.
På ett inre plan handlar filmen Turings liv och hur hans homosexualitet bemöttes i dåtidens Storbritannien. Tidningen Fri tanke beskriver boken om Turings liv på följande sätt: ”(…) det är också en tragisk berättelse om en man som trots sitt stora bidrag till världsfreden och vetenskapen blev arresterad, och tvingades genomgå en
förödmjukande behandling, bara för att han ville leva
ett ärligt liv i ett samhälle som betraktade homosexualitet som ett brott.
Filmens huvudkaraktärer och skådespelare
* Alan Turing – Benedict Cumberbatch
* Joan Clarke – Keira Knightly
* Hugh Alexander – Matthew Goode
* John Caircross – Allen Leach
* Stewart Menzien – Mark Strong
* Kommendör Alistair Denniston – Charles Dance

Filmen kan kopplas samman med följande centrala innehåll:
* Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
* Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
* Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
* Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Korta fakta om synen på homosexualitet i Sverige
* Fram till 1955 var det olagligt att vara homosexuell i Sverige.
* 1964 blev homosexualitet inte olagligt utan betraktades istället som en mentalsjukdom.
* 1979 togs synen på homosexualitet som en mental sjukdom bort.
* 1987 införde ett förbud mot diskriminering av homosexuella.
* 1995 infördes registrerat partnerskap och detta förhållande med äktenskap.



Förståelsefrågor – bortom filmen
1. Beskriv med fem ord hur en människa mår som inte accepteras för den hen är?
2. Vilka lagar och regler har vi för att hindra diskriminering i Sverige?
3. Från vilken etisk modell skulle en människa som är mot homosexualitet kunna resonera?
4. Från vilken etisk modell skulle en människa som är för homosexualitet kunna resonera?
5. Någon säger: ”Religiösa människor är mot homosexualitet!” Vad svarar du på det?





Lars Åström efter en idé av Per Eklund

7D

https://sli.se/r/6M0P?sr=e79169de2092705d5c61617ea835209a&e=4m33s

Nu

VÄRLDSRELIGIONERNAS ETIK
De fem stora religionerna har alla etiska uttryck. De tre abrahamitiska religionerna har stora likheter medan buddhismen och hinduismen skiljer sig åt på ett mycket tydligt vis.  

Judisk etik

Människan är skapad med möjlighet att välja mellan gott och ont. För en jude är det därför viktigt att följa den gudomligt givna lagen och hedra förbundet mellan människa och Gud.
Judendomens etik härstammar ur de heliga skrifterna och blir god om den överensstämmer med gudomlig lag och guds vilja. Grundläggande är de 613 reglerna i Torah och 10 guds bud. Genom detta är judendomen att betrakta som pliktetisk.
Den judiska etiken bygger också på idén om relationen mellan människa och Gud. Reglerna som finns är till för att människorna ska ha regler att handla efter för att undvika guds straff.
Tio guds bud enligt judendom

1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet

Kristen etik

Med Jesus kom en ny syn på etik som i vissa stycken kolliderar med det judiska. Reglernas betydelse kom att minska och Jesus själv uttalar sig på ett vis som gör att reglerna bara blir verktyg. Den viktigaste dele av Jesus lära var Bergspredikan och i den blir det människans sinnelag som är det avgörande. Rätt och orätt blir bara en fråga om man vill göra rätt.
Kristen etik bygger också på tio guds bud i kombination med Jesus lära där det dubbla kärleksbudskapet: “Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv”, vända andra kinden till och att ställa upp för svaga och utsatta är viktiga delar tillsammans med tron på guds förlåtelse.
Tio guds bud enligt den svenska bibelöversättningen.

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.

Muslimsk etik 

Inom islam finns såväl världsliga religiösa regler att följa. Reglerna härstammar från Koranen och Sunna. Människan är ansvarig att följa. En muslim måste mer än allt följa guds påbud och däribland ingår att visa solidaritet med svaga och utsatta. En god handling är vara ödmjuk, mot såväl gud som andra människor. En muslim ska också stå mot sina egna begär.
I såväl Sunna som Koranen finns en lång rad påbud att följa vilket gör att islam i stora drag kan anses vara pliktetisk. Den viktigaste religiösa plikten är att uppfylla islams fem pelare; shahada, salat, sawm, zakat och hadj. Att följa reglerna är att följa Guds vilja och eftersom människan på yttersta dagen ska dömas antingen till paradis eller helvete är deta viktigt.

Buddhistisk etik

Det finns stora skillnader mellan etiska utgångspunkter i de asiatiska religionerna i förhållande till de abrahamitiska.
Buddhismen är i sig självt en etisk modell då den syftar till att ge levnadsråd som för ett bra liv, snarare än att tiilfredställa en gud. Det handlar inte i första hand om rätt och fel utan snarare att vissa handlingar leder till bättre eller sämre effekter på karman. På så sätt är buddhisters sätt att tänka över etik betydligt mer konsekvensetiskt än pliktetiskt.
Det viktigaste för en buddhist är dock sinnelaget som för en buddhist tar sig uttryck i tal och handling. Sättet att se handlingarna som en effekt av den rätta tanken där strävan är att nå bra karma.
De regler som finns är inte att betrakta som budord utan snarare rättesnören eller riktlinjer. Den som handlar som en upplyst och följer alla dessa kommer så småningom också bli upplyst. De etiska riktlinjerna hänger ihop med den åttafaldiga vägen.
Inte döda – Att inte döda eller skada andra levande varelser. Detta innefattar också känslan av hat mot andra levande varelser.
Inte stjäla – Jordens resurser har inte givits till varje enskild människa. Därför är givmildhet och strävan att inte ta eller utnyttja andra. Därför ska man också äta och konsumera med måtta.
Inte missbruka sexualitet – Hänger samman med att inte skada andra vilket de menar att sexuella relationer utan kärlek eller otrohet gör.
Inte ljuga – Ett riktigt tal, där varken lögner, skvaller eller liknande accepteras.
Inga droger – Droger i alla former leder till ökat lidande eller felaktiga handlingar därför är det viktigt att avhålla sig.

Hinduistisk etik

För en hindu är det yttersta målet med livet att uppnå moksha. För detta krävs att man har så god karma som möjligt. Det finns olika vägar för en hindu att uppnå god karma, men gemensamt för alla hinduer är idén om dharma som innebär att det finns plikter att leva efter. Dessa plikter varierar dock och det är därför svårt att säga att det finns en hinduisk etik. Dharma är kopplat till de olika kasten och därför skiljer plikterna åt.
Alla hinduer eftersträvar dock vissa egenskaper. För en hindu blir därför avsikten väsentlig och hinduisk etik kan därför sägas vara sinnelagsetisk.
Gemensamt för alla hinduer är respekt för liv. Eftersom alla hinduer riskerar att återfödas i ett lägre kast är detta extra viktigt. Att minimera lidande och våld blir extra viktigt och därför blir många hinduer vegetarianer och tillämpar ickevåldsprincipen ahimsa.

Den gyllene regeln

En idé som är återkommande genom flera religioner är det som vi kallar den gyllene regeln. Den äldsta kända version är nedtecknad av Konfucius i Kina runt 500 f.v.t. och kan enkelt sammanfattas som “Behandla andra som du själv vill bli behandlad“. De olika religionernas förhållande till regeln är:

• Hinduism: “Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig”.
• Buddhism: “Plåga inte andra med det som pinar dig själv” och “Om man vill bli lycklig, måste man också hjälpa andra, eftersom ens egen lycka är beroende av andra. Det är inte konstigare än så”.
• Judendom: “Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Torahn. Det övriga är förklaringar. Gå och läs!”
• Kristendom: “Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger”. 
• Islam: “Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv”

Uppgift:

• Fundera över de olika religionernas etik. Finns det något du tycker är gemensamt?
• Fundera över varför idén om den gyllene regeln återfinns i alla de stora religionerna och varför det finns sådana stora likheter.

Teater 8A

Hej

Nu på fredag ska vi fara in och se en teater på fd Sandenskolan (vi samlas där, vid klockingången). Den börjar kl 10.00 och slutar 11.30. Detta innebär att de tar buss nr 3 9.36 (jag räknar med att man har sk 100 kort) och att de slutar 12.00 i stan, lunch serveras på skolan om man vill. Om någon ser ett problem antingen med sluttiden eller busskortet så maila mig direkt så fixar jag det.

Om era barn inte far tillbaks till skolan så vill jag att ni skickar ett mail till mig (det handlar om ansvar och försäkringar)

Mvh

Lars Åström

So lärare, Brönjaskolan

lars.astrom@boden.se

Ritningsfilm till Centikuber

https://www.youtube.com/watch?v=au_g6xcLVJo